Enskild firma eller aktiebolag – eller både och?
- Publicerad: 2011-01-29 @ 14:21
- Kategorier: Skatt, Starta eget
- Skribent: Ulf Svensson
- Kommentarer: 46
Sänkt aktiekapital till 50 000 kr och slopad revisionsplikt gör att många enskilda näringsidkare överväger att ombilda till aktiebolag. Här tittar vi på fördelar och nackdelar med en sådan övergång.
Valet mellan enskild firma och aktiebolag påverkas av flera faktorer
En intressant faktor är tidsfaktorn – när i tid passar respektive företagsform bäst? Då menar vi dels företagets livscykel, dvs vilken företagsform är bäst när verksamheten är nystartad, i full blom respektive i nedmonteringsfasen. Dels menar vi din ålder som företagare – det finns intressanta skatteregler som har med ålder att göra och som delvis är kopplade till pensionssystemet.
Vi vill också tipsa om möjligheten att samtidigt ha enskild firma och aktiebolag, i många fall faktiskt det bästa alternativet.
Den skattemässiga fördelen med aktiebolag är störst när du har inkomster över brytpunkten (395 600 kr 2011). Då är det fördelaktigt att ta lågbeskattad utdelning som ett komplement till löneuttaget.
Har du ett resultat i den enskilda firman under brytpunkten är skatten och avgifterna så pass låga att det inte alltid är lönsamt att ombilda till aktiebolag. Tror du att resultatet i framtiden kommer att ligga över brytpunkten kan det vara fördelaktigt att starta ett aktiebolag parallellt med den enskilda firman bara för att samla gränsbelopp för lågbeskattad utdelning inför en framtida ombildning.
Både och?
Ett tips till den som ska starta företag blir nog i framtiden, med tanke på sänkt aktiekapital till 50 000 kr och slopad revisionsplikt, att starta både enskild firma och aktiebolag.
Verksamheten bedriver du då huvudsakligen i den enskilda firman under den första tiden/första åren för att utnyttja de skattefördelar som detta ger. En viss verksamhet måste dock förläggas till aktiebolaget – du måste nämligen vara aktiv i aktiebolaget så att aktierna räknas som kvalificerade och du därmed kan tillgodoräkna dig skattegynnat utdelningsutrymme.
Motsvarande tips får den som redan idag har enskild firma och planerar att gå över till aktiebolag om något eller några år. Då är det läge att starta aktiebolag redan nu för att komma åt utdelningsutrymmet.
För den som närmar sig 61-årsåldern blir det särskilt intressant att ha enskild firma med tanke på de lägre egenavgifterna som personer i åldrarna 61–64 år kan ha. Detta är en särskild möjlighet för just enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag. För den som redan har ett aktiebolag men närmar sig 61-årsstrecket kan det, med tanke på dessa regler, vara intressant att komplettera med en enskild firma.
Personligt ansvar
I aktiebolaget har du som ägare i princip inget ansvar för bolagets skulder eller andra förpliktelser. Skulle aktiebolaget gå omkull blir aktierna i bolaget värdelösa. Det är den förlust du som aktieägare gör.
När det gäller mindre aktiebolag är det dock väldigt vanligt att ägaren går i borgen för företagets lån, leasingavtal, hyresavtal, osv. Särskilt gäller detta om bolaget har ett lågt aktiekapital, t ex på miniminivån 50 000 kr.
Det finns också regler om ansvarsgenombrott för skatter och avgifter. Om du som företrädare för ett aktiebolag inte ser till att aktiebolagets skatter och avgifter blir betalda i tid, kan du bli personligt betalningsansvarig för dessa. Staten har alltså en rejäl hållhake även på dig som har aktiebolag, och därför försätts många aktiebolag i konkurs inför t ex förfallodagar för moms, F-skatt och uppbörd.
För att undvika personligt betalningsansvar för uppkommande skulder måste bolaget likvideras vid kapitalbrist. Du har dock 8 månader på dig att se till att aktiekapitalet återställs till fullo (genom att bolaget börjar gå med vinst eller genom att du tillför medel genom aktieägartillskott).
Om du har enskild firma ansvarar du fullt ut för verksamhetens skulder. En enskild firma är ju ingen juridisk person utan verksamheten är helt sammankopplad med dig som fysisk person.
Administration och formalia
Aktiebolag är den mest reglerade företagsformen och reglerna kan i små bolag upplevas som ganska krångliga och överdrivna.
I ett litet aktiebolag är du antagligen enda aktieägare, sitter ensam i styrelsen och är själv den enda anställde. Ändå måste bland annat bolagsstämma och styrelsemöten hållas och protokollföras.
För en enskild firma gäller inte någon omfattande formalia och det finns ingen särskild lag om enskild näringsverksamhet.
Ett aktiebolag måste avsluta sina räkenskaper med en årsredovisning som ska registreras hos Bolagsverket. För en enskild firma behöver normalt bara ett årsbokslut upprättas (som inte registreras någonstans) och för de allra flesta enskilda firmor räcker det med ett förenklat årsbokslut.
Image och status
Det går inte att sticka under stol med att ett aktiebolag ofta upplevs som mer seriöst än en enskild firma. Lite finare kanske, mer som ett riktigt företag. Med AB i firmanamnet och eventuellt vd på visitkortet brukar statusen höjas.
Detta är egentligen lite märkligt eftersom en enskild näringsidkare tar större risker och kan sätta hela sin privatekonomi på spel om företaget går överstyr. Leverantörer och andra fordringsägare bör ju ha större möjlighet att få betalt för sina fordringar från en enskild näringsidkare, som i princip kan jagas livet ut.
26,3% skatt i företaget
Det är samma skattenivå för aktiebolag som för enskilda näringsidkare på vinster som behålls i företaget. Aktiebolag betalar 26,3% bolagsskatt på bolagets skattemässiga vinst medan enskilda näringsidkare betalar 26,3% expansionsfondsskatt på den del av vinsten som sätts av till expansionsfond.
Fördelen med expansionsfond
Trots att det är samma skattenivå är det ändå fördel enskild firma vid en jämförelse mellan bolagsskatt och expansionsfondsskatt. Expansionsfondsskatten återbetalas nämligen när expansionsfonden återförs till beskattning.
Detta innebär att den slutliga skatteeffekten av expansionsfondsavsättningen beror på hur stor din sammanlagda förvärvsinkomst är under återföringsåret. Återföringen ökar ju det skattemässiga resultatet.
Expansionsfonden ger alltså en bra möjlighet till marginalskatteplanering – avsättning när verksamheten har högt resultat och återföring när resultatet är lägre. Och skulle enskilda firman gå med underskott under återföringsåret blir det bara en återbetalning av expansionsfondsskatten.
Bolagsskatten är definitiv, dvs den återbetalas inte om bolaget senare skulle gå med underskott.
Socialavgifter
Arbetsgivaravgifter
Arbetsgivaravgifterna är normalt 31,42%. För ungdomar upp till 26 år och för pensionärer gäller lägre nivåer på 15,49% respektive 10,21% (0% för födda 1937 och tidigare).
En nackdel i aktiebolag är att du som ägare omfattas av systemet med sjuklön. Aktiebolaget måste alltså stå för din ersättning under de första 14 dagarna vid sjukdom, först från och med dag 15 kan du få ersättning (sjukpenning) från Försäkringskassan.
Enskilda näringsidkare får normalt sjukpenning redan från dag 8.
Egenavgifterna lägre
En fördel med enskild firma är att socialavgiftsnivån är lägre – egenavgifterna är nämligen bara 28,97% (jämfört med arbetsgivaravgifterna på 31,42%). Denna nivå gäller för den som har normalnivån (miniminivån) med 7 karensdagar i sjukförsäkringen, väljer man fler karensdagar gäller lägre egenavgifter.
Dessutom gäller en generell nedsättning av egenavgifterna med fem procentenheter på vinst upp till 200 000 kr, vilket ger egenavgifter på denna del av vinsten på bara 23,97% vid normalnivån 7 karensdagar.
För ungdomar och pensionärer gäller motsvarande lägre avgiftsnivåer som för arbetsgivaravgifterna.
En särskild regel för just enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag gynnar den som har fyllt 61 år och tar ut full ålderspension hela året. Dvs hela pensionen från Pensionsmyndigheten, inklusive premiepensionen, måste tas ut från januari till december. Då blir det bara 10,21% egenavgifter på överskott i den enskilda firman. För den som redan har ett aktiebolag men närmar sig 61-årsstrecket kan det därför vara intressant att komplettera med en enskild firma.
Ägarens beskattning
Utdelningsreglerna väldigt gynnsamma
Som ägare till ett aktiebolag gäller väldigt generösa och gynnsamma skatteregler för utdelning. Är du eller någon närstående verksam i ditt bolag får du varje år tillgodräkna dig ett stort utdelningsutrymme. Detta gör du på deklarationsblankett K10.
Utdelningsutrymmet är minst 2,5 inkomstbasbelopp, dvs 127 750 kr för inkomståret 2011, detta enligt den så kallade schablonregeln (förenklingsregeln). Utdelningsutrymmet kan sparas och räknas upp med en ränta, så efter ett antal år kan det bli rejäla belopp. När bolaget beslutar om utdelning beskattas du som ägare med bara 20% kapitalskatt (2/3 x 30%).
Har du högre lönesummor i aktiebolaget, cirka en halv miljon kr eller mer per år, får du tillgodräkna dig ännu högre utdelningsutrymmen tack vare regeln om lönebaserad utdelning.
Utdelning är intressant att ta ut om du har sammanlagda förvärvsinkomster under året som ligger över brytpunkten för statlig inkomstskatt, se exempel på detta nedan. Detta är kanske inte alltid troligt om du har en nystartad verksamhet. Därför brukar rådet vara att driva verksamheten i enskild firma från början och sedan gå över till aktiebolag när verksamheten börjar bli riktigt lönsam.
Men vårt råd är att du kanske ska fundera över att driva både enskild firma och aktiebolag, detta för att du ska kunna samla på dig sparat utdelningsutrymme för gynnsam utdelningsbeskattning någon gång i framtiden.
Lön eller utdelning från aktiebolag?
Hur mycket får du som ägare till ett aktiebolag kvar i fickan för privat konsumtion efter att en intäkt på 100 kr har beskattats och vid lönealternativet belagts med arbetsgivaravgifter?
Vi måste då dels räkna med effekten av att arbetsgivaravgifterna är avdragsgilla i aktiebolaget samt att du får jobbskatteavdrag och vanligt grundavdrag.
Vid utdelningsalternativet ska vi räkna med att aktiebolaget betalat 26,3% bolagsskatt på 100-lappen och att det därmed finns 73,70 kr kvar att dela ut till aktieägaren (som då beskattas med 20% kapitalskatt).
Vi förutsätter att kommunalskatten är 32% (vilket är lite över genomsnittet i landet). Marginalskatteeffekten blir därmed som värst 32% vid inkomster under brytpunkten för statlig inkomstskatt (32% blir det på inkomster strax under brytpunkten). Men det intressanta är den genomsnittliga skatten som blir 24-25% på inkomster under brytpunkten. Brytpunkten går vid 395 600 kr under inkomståret 2011.
På inkomster över brytpunkten är lönealternativet inte förmånligt utan då är det kapitalbeskattad utdelning som ger bästa skatteeffekt. Kapitalbeskattad utdelning beskattas nämligen med bara 20% skatt. På löneinkomster över brytpunkten blir ju marginalskatten 52% (med 20% statlig inkomstskatt). Och på riktigt höga inkomster, över brytpunkt 2, blir marginalskatten 57% (med 25% statlig inkomstskatt).
Kvar efter skatt på en intjänad 100-lapp i aktiebolaget (obs, vid löneuttag är beloppen ungefärliga och genomsnittliga):
Löneuttag för födda 1985 och senare ger ca 66 kr kvar i fickan på inkomster under brytpunkten.
Löneuttag för födda 1946–1984 ger ca 58 kr kvar i fickan på inkomster under brytpunkten.
Kapitalbeskattad utdelning ger ca 59 kr kvar i fickan.
Tjänstebeskattad utdelning ger ca 50 kr kvar i fickan.
För åldersgruppen födda 1938–1945 skiljer sig utfallet vid löneuttag kraftigt beroende på lönenivå (utökat jobbskatteavdrag med 20 procentenheter nedsatt skatt upp till 100 000 kr i löneinkomst och 5 procentenheter nedsatt skatt mellan 100 och 300 000 kr i löneinkomst). Dessutom påverkas utfallet av nivån på övriga inkomster, t ex uttagen ålderspension under året. Som bäst kan det bli ca 75 kr kvar för ägaren vid löneuttag (lön upp till 100 000 kr samtidigt som pensionen är låg).
Åldersgruppen födda 1937 och tidigare är den kanske mest intressanta skattemässigt. Här är nivån på arbetsgivaravgifterna nämligen 0%, vilket t ex innebär att det kan bli nära 80 kr kvar i fickan för privat konsumtion på löner upp till brytpunkten.
Räntefördelning eller vinst i enskild firma?
För enskilda näringsidkare finns regler om räntefördelning, dvs regler om fördelning av årets skattemässiga resultat i en del som anses höra till inkomstslaget kapital och i en del som hör till inkomstslaget näringsverksamhet. Positiv räntefördelning – när det skattemässiga egna kapitalet är positivt – är frivillig medan negativ räntefördelning – när det skattemässiga egna kapitalet är negativt – är obligatorisk.
Utnyttjar du positiv räntefördelning minskar inkomsten i näringsverksamheten och motsvarande belopp blir en kapitalinkomst med 30% kapitalskatt. Omvänt innebär negativ räntefördelning en ökad inkomst i näringsverksamheten medan motsvarande belopp ger en kapitalkostnad som ger en skattereduktion med 30%.
I och med jobbskatteavdrag och lägre egenavgifter anser vi att det i dagsläget inte är lämpligt att utnyttja reglerna om positiv räntefördelning på inkomster upp till brytpunkten. Visst ger det en mindre skattevinst för dig som inte är ungdom eller pensionär, men det är enligt vår uppfattning fördelaktigare att ha en hög sjukpenning- och pensionsgrundande inkomst.
Du bör däremot utnyttja möjligheten till räntefördelning om din sammanlagda inkomst under beskattningsåret ligger över brytpunkten för statlig inkomstskatt (395 600 kr år 2011). Med sammanlagd inkomst menar vi t ex löneuttag från aktiebolaget plus överskottet från den enskilda firman, dvs den taxerade inkomsten.
Här är en sammanställning av hur mycket du som ägare till en enskild firma får kvar i fickan för privat konsumtion efter att en intäkt på 100 kr har beskattats och i vinstalternativet belagts med egenavgifter. Vi har räknat med effekten av att egenavgifterna är avdragsgilla i den enskilda firman samt att du får jobbskatteavdrag och vanligt grundavdrag.
Vi har räknat med 28,97% egenavgifter och 7 karensdagar. Vi har också räknat med nedsättningen med 5 procentenheter av egenavgifterna på inkomster upp till 200 000 kr. Det blir betydligt mer kvar på den delen av inkomsten och något mindre kvar på inkomster över 200 000 kr.
Vi har förutsatt att kommunalskatten är 32% (vilket är lite över genomsnittet i landet). Marginalskatteeffekten blir därmed som värst 32% vid inkomster under brytpunkten för statlig inkomstskatt (32% blir det på inkomster strax under brytpunkten). Men det intressanta är den genomsnittliga skatten som blir 24–25% på inkomster under brytpunkten. Brytpunkten går vid 395 600 kr under inkomståret 2011.
På inkomster över brytpunkten är vinstalternativet inte förmånligt utan då är det räntefördelning som ger bästa skatteeffekt. Positiv räntefördelning beskattas nämligen med 30% kapitalskatt. På vinster över brytpunkten blir ju marginalskatten 52% (med 20% statlig inkomstskatt). Och på riktigt höga inkomster, över brytpunkt 2, blir marginalskatten 57% (med 25% statlig inkomstskatt).
Kvar efter skatt på en intjänad 100-lapp i den enskilda firman:
Vinst för födda 1985 och senare ger mellan 68–73 kr kvar i fickan på inkomster upp till brytpunkten.
Vinst för födda 1946–1984 ger mellan 60–68 kr kvar i fickan på inkomster upp till brytpunkten.
Positiv räntefördelning ger 70 kr kvar i fickan.
För den som tar fullt uttag av ålderspension hela året och är mellan 61 och 64 år gäller samma siffror som för gruppen 65 år och äldre. Läs mer under rubriken Socialavgifter ovan.
Som du ser blir det ett ganska stort intervall för personer födda 1946–1984 eftersom egenavgifterna sätts ned med 5 procentenheter på inkomster upp till 200 000 kr.
För åldersgruppen födda 1938–1945 skiljer sig utfallet vid löneuttag kraftigt beroende på vinstnivå (utökat jobbskatteavdrag med 20 procentenheter nedsatt skatt upp till 100 000 kr i vinst och 5 procentenheter nedsatt skatt mellan 100 och 300 000 kr i vinst). Dessutom påverkas utfallet av nivån på övriga inkomster, t ex uttagen ålderspension under året. Som bäst kan det bli ca 75 kr kvar för ägaren (vinst upp till 100 000 kr samtidigt som pensionen är låg).
Åldersgruppen födda 1937 och tidigare är den kanske mest intressanta skattemässigt. Här är nivån på egenavgifterna nämligen 0%, vilket t ex innebär att det kan bli nära 80 kr kvar i fickan för privat konsumtion på vinster från den enskilda firman upp till brytpunkten.
Hör av dig
Har du idéer och åsikter kring enskild firma och/eller aktiebolag, hör gärna av dig till mig (se kontaktrutan nedan).
Gå en eKurs
Vi har tagit fram en webbkurs för dig som vill veta mer. Se eKursen Enskild firma eller aktiebolag – eller både och?
Dela på Facebook
Dela med dig!
Nyheter - RSS-feed 2.0
FB - Björn Lundén Information
Youtube
Flickr
2013-05-08 @ 03:11
Hej,
Driver EF som IT-konsult sen början av 2012.
Resultatet för 2012 hamnade på ca 830.000.
Räknar med att 2013 ger ung. samma resultat, kanske lite högre.
Har diskuterat att omvandla till AB med min redovsiningskonsult men hon tycker jag kan köra vidare med EF då hon tyckte att man kan använda expansionsfond istället för utdelning.
Hur ser du på detta med ovan givna förutsättningar?
2013-05-09 @ 07:23
Hej,
Fortsätter verksamheten att gå sådär bra så är aktiebolag att föredra – expansionsfonden kan inte jämföras med utdelning, däremot med bolagsskatt eftersom skattenivån på vinstmedel som är kvar i företaget blir lika. Men sen när pengarna ska ut till dig som ägare blir det högre skatt i enskild firma än på utdelning om du har inkomstnivåer över brytpunkten för statli skatt.
2013-03-21 @ 06:53
Hej.
TAck för en strålande artikel.
Vid vilken inkomst är det fördelaktigt att byta från EF -> AB om man är under 26 år.
Tack på förhand
2013-03-22 @ 01:33
Hej,
När vinsten gör att man skulle kunna ha en inkomst som ligger över brytpunkten för statlig skatt (drygt 400 000 kr) så börjar det oavsett vilken ålder man har, bli intressant att gå över till aktiebolag.
2012-12-25 @ 09:26
Hej igen Ulf och tack för ditt svar. När jag nu ombildar min EF till AB, hur bör fördelningen göras mellan periodiserings- och expansionsfond? Bör jag använda periodiseringsfond max innan expansionsfond? Men det kanske är svårt att generellt svara på den frågan …
2012-12-26 @ 08:46
Hej Mona,
Det bör man inte svara generellt på. Just nu inför övergången till lägre bolags- och expansionsfondsskatt är det intressant att sätta av till expansionsfond med 26,3% expansionsfondsskatt. 4,3% kommer automatiskt att återbetalas nämligen. Men det är också intressant att sätta av till periodiseringsfonder, nu året före övergången men kanske även retroaktivt genom omprövning av deklarationer för tidigare år, för att sedan lösa upp dessa i aktiebolaget med bara 22% skatt efter skattesänkningen.
2012-12-22 @ 07:51
Hej!
Jag startade EF i mars-12 (IT-konsult) och har gjort en hög vinst i år. Nu har jag precis startat AB som jag i stället komme att jobba i fr o m 1/1-13. Bör jag ombilda EF till AB och överföra de periodiserings- och expansionsfonder som jag kommer att sätta av till för inkomståret 2012? Eller finns det någon fördel att dom fonderna ligger kvar i EF? Jag är 52 år.
2012-12-22 @ 08:37
Hej,
Utifrån din ålder finns det ingen särskild anledning att ha kvar den enskilda firman, det är snarare bättre att lösa upp p-fonder i aktiebolaget i framtiden när det blivit 22% bolagsskatt. Hade du varit närmare 61 år, då egenavgifterna i en enskild firma kan sänkas vid fullt ålderspensionsuttag, skulle det varit vettigt att behålla den enskilda firman parallellt med bolaget.
2012-12-13 @ 06:51
Hej Ulf!
Jättebra artikel!
Jag har nu en Enskild Firma sedan 8 år, de senaste två åren har varit mindre vinst-ca 150.000.
Då jag planerar att skaffa barn har jag förstått att det är bättre ändå med aktiebolag eftersom man räknar föräldrapenning på den uttagna lönen (som jag får försöka maxa!) i stället för vinsten.
kanske fel forum för dig att svara på…
men vore tacksam.
2012-12-15 @ 09:39
Hej,
Det kan vara lättare att få till en hög föräldrapenninggrundande inkomst i ett aktiebolag – där bedöms den nuvarande och planerade (troliga) månadslönen i första hand. För en enskild firma tittar man på förmodad vinst men måste oftast titta bakåt för att få en tillförlitlig siffra (anser Försäkringskassan åtminstone). Egentligen kan du förstås få lika hög föräldrapenninggrundande inkomst om du faktiskt redovisar hög vinst i enskilda firman – det måste ju finnas motsvarande vinst i aktiebolaget om du ska kunna ta ut hög lön från bolaget uthålligt, dvs mer än under någon enstaka eller några månader.
2012-12-11 @ 02:33
Hej!
Intressant artikel! Jag har eget AB och erbjuder konsulttjänster inom hälso osch sjukvård! Inga egentliga utgifter. Startade för ett år sedan men befinner mig i en fas där jag personligen behöver plocka ut lön på i princip allt som går in i bolaget! Kommer att öka inkomsterna from nästa år.
Ligger över brytpunkten i löneuttag!
Skulle det vara mera lönsamt för mig personligen att starta en enskild firma pararellt med AB?
Mvh Tony D
2012-12-13 @ 12:21
Hej,
Nej, på höga förvärvsinkomster spelar företagsformen ingen roll i stort sett. Aktiebolagsformen blir bäst när du har möjlighet att ta lön till brytpunkten och utdelning utöver det. I ditt läge när bolaget ännu inte har tjänat in vinstmedel som kan delas ut blir det däremot ingen skillnad mellan enskild firma och aktiebolag.
2012-11-08 @ 10:36
Först vill jag säga att jag uppskattar artikeln, den förklarar på ett överskådligt vis skillnaderna mellan företagsformerna. Men visst är det så att skattesatsen på utdelning av aktier är 30 %? Så här står det i artikeln: “På inkomster över brytpunkten är lönealternativet inte förmånligt utan då är det kapitalbeskattad utdelning som ger bästa skatteeffekt. Kapitalbeskattad utdelning beskattas nämligen med bara 20% skatt.”
2012-11-09 @ 11:25
Hej Erik,
På utdelning från fåmansföretag (kvalificerade aktier som deklareras på blankett K10) är det 2/3 x 30% = 20% beskattning. Till skillnad från utdelning på börsaktier som det är 30% skatt på och på onoterade icke kvalificerade aktier som det är 5/6 x 30% = 25% beskattning.
2012-10-21 @ 12:50
Hej !
Tack för dina svar jag har en fråga till. Håller nu på att starta ett AB Ska jag låta min man vara ledarmot eller suppleant? Ska vi äga aktier båda två eller bara jag ? Skattemässiga för och nackdelar. Tänker att vi är båda äldre 58 år och vilket är bäst med tanke på om någon av oss skulle dö.
2012-10-18 @ 04:23
Hej Ulf och tack för bra artiklar!
Min fråga är om det verkligen är så mycket förmånligare med ett AB än enskild firma ur skattesynpunkt? Jag själv bedriver konsultverksamhet i enskild firma och tycker det fungerar bra. Enkelt och lätt att få ut pengar eftersom pengarna är “mina” och inte bolagets.
Många förespråkar AB pga utdelningsmöjligheterna och menar på att det är ju jättebra att ta ut utdelning till 20% iställer för lön. Men dem glömmer ju bort att utdelningen sker på redan skattade pengar. De har ju redan betalat bolagsskatt om 26,3%. Det är heller inte säkert att all utdelning beskattas som kapital. Utdelning över gränsbeloppet i din K10:a beskattas som tjänst. Dessutom är inte utdelning pensionsgrundande. Vill man ha pensionsgrundande inkomst i ett AB så får man ta lön och på det ska betalas sociala avgifter, dock är detta avdragsgillt. Tas ingen lön ut så blir det ju ett högre beskattningsbart resultat istället.
Är man enbart ute efter att minimera skatt utan att bry sig om sin pension så kan man i den enskilda firman sätta av till expansionsfond, räntefond samt p-fond. Den senare är räntebelagd i ett AB.
Jag har gjort en deklaration för min firma som om det vore ett AB och det skiljer inte många kronor i totala skatter.
Jag köper inte att ett AB är så mycket bättre än en enskild firma för mig som konsult och det känns inte som ett rätt beslut att betala 50 000 kr för att starta ett AB då jag verkligen inte kan se några stora fördelar med det. Har jag missat något? Är det verkligen några större fördelar med ett AB än en enskild firma ur skattesynpunkt för min konsultfirma?
Mvh,
Patrik
2012-10-19 @ 10:46
Hej Patrik,
Har du höga resultat så att du skulle kunna ta ut mycket mer än inkomst upp till brytpunkten, och det fortsätter på den nivån framåt såvitt du kan bedöma (och du vill ta ut pengarna privat nu eller inom några år, dvs innan dina resultat kanske går nedåt), ja då är aktiebolag en fördel pga utdelningsreglerna. Det avgörande är alltså resultatnivån och din vilja/behov att ta ut pengarna privat. De 50 000 kronorna du satsar som aktiekapital kan ju användas i bolaget och du får tillbaka dem den dag du lägger ned företaget, så detta kan ses som ett lån till bolaget så att säga. Men visst har du i grunden rätt att väldigt lite skiljer och att vid lägre resultatnivåer så är enskild firma till och med bättre skattemässigt i många fall. Dessutom betydligt flexiblare genom möjligheten till uttag och systemet med stora periodiseringsfonder och expansionsfond.
2012-10-15 @ 07:01
Hej!
Kam man få konsult hjälp av Er i frågan om jag ska ombilda en enskild firma till AB eller köra parallelt är 58 år vinst i år 1,5 milj.Sparat i perio.fond 250 tusen. Vinsten kommer inte bli högre snarast mindre sista åren men kommer överstiga 400 tusen.Vad är det för fördelar att ombilda och bara köra AB jämfört med att ha båda. Tänker att om jag ska ta ut full ålderspension vid 61 ca 200 tusen per år finns det inte mycket utrymme för att tjäna nya pengar eller att lösa upp perod. fonder som efter i år blir stora.Blir det någon skillad om jag ombildar EF eller startar nytt AB skattemässigt ? Kan man boka tid med dig för information om vad du anser känner att du är duktig på detta område eller kan du rekomendera någon i Stockholm isf. kan du meija mig.
2012-10-18 @ 04:03
Hej,
I ditt fall är det väl vettigt att ha både och – i aktiebolaget skattar du fram vinstmedel för utdelning och i enskilda firman tar du fram lämplig vinst som kompletterar din ålderspension under åren fram till 65. Vi jobbar inte som skattekonsulter så tyvärr kan vi inte ge dig rådgivning i de här frågorna.
2012-10-04 @ 03:26
Hej!
Bedriver konsultverksamhet i HB sedan flera år, men funderar på AB.
- företaget äger nästan inget, lokal/verktyg/fordon hyrs. Eftersom balansräkningen i HB innehåller i princip endast bank på tillgångsidan, och de löpande skatteskulderna (arbetsgivaravgifter, avdragen skatt på anställda, moms) på skuldsidan så funderar jag på om man verkligen behöver göra en “omvandling” från HB till AB, finns ju inget som ska föras över från HB till AB. Tänker spontant mer i termerna av att starta upp AB och börja köra i det, och parallellt med det lägga ned HB och låta den ev beskattning som nedläggningen medför lösa ut. Låter det som en bra idé?
- om en AB-delägare har inkomst av tjänst från annat jobb som ligger vid brytgränsen, kan han då med fördel ta ut all sin ersättning ur AB som utdelning (inom ramen för sitt utdelningsutrymme förstås)?
- måste utdelningsutrymmet fördelas enligt aktieinnehav, eller kan delägarna fördela utrymmet som de vill?
2012-10-07 @ 07:30
Hej Johan,
1. Ja, den typen av smygande övergång är mycket vanlig i främst konsultbranscher. kanske inte när det finns anställda – deras anställningsavtal ska ju flyttas över och eventuell semesterlöneskuld övertas, men det kan ju ordnas vid lämpligt tillfälle.
2. Ja, aktieutdelning är absolut ett bra alternativ när man tjänar upp till brytpunkten – överskjutande ersättningar blir ju högt beskattade om inte det finns t ex lågbeskattad utdelning att ta ut.
3. Utdelningsutrymmet fördelas skattemässigt efter aktieinnehav vid årets ingång – inte fritt att fördela skattemässigt alltså.
2012-09-28 @ 12:08
Tack för din artikel
Frågor?
Jag har en vinst på en miljon fr. min EF.haft firman i några år och avsätter ca:hälften till perioderings fond och expansionsfond.sanolikheten att företaget går i förlust eller konkurs är lika med noll.Däremot kan vinsten blir mindre men ändå så högt som ovanpå brytpunkten.
Jag har tänkt mig går över till AB men pga krångligare admin.har jag skjutit upp den hela tiden .min icke aktoriserad revisor(har hand om bokföringen) säger att det inte är ngn större skilnad skattemässig om man går över till AB.Pga jag ser inte ngt behov av pengarna som avsätts till pero/exp. Fond de närmaste åren rek. min ekonomisk rådgivare att sätta högre % i exp. Fond dels pga att pengarna kan sparas utan tidsbegränsning i exp. Fond dels de kan överföras till ev. AB och inte minst kan pengarna användas som motsvarande privat pensionsförsäkring(idag har jag inte ngn privat pensionsförsäkring ,dvs avsättn. Motsvarande 35% av vinst till pension som är avdragsgiltig.Det låter dumt men det känns inte att man vinner ekonomisk??
Jag driver ett mkt seriös företag .vad tycker du om företags formen SUF (inte pga att det inte behövs aktiekapital) istället AB då behöver man inte supplianter
2012-09-28 @ 08:51
Hej,
Om du fortsätter att ha så höga vinster bör du verkligen överväga att gå över, eller åtminstone lägga till ett aktiebolag och gå över senare, så att du kan samla på dig utdelningsutrymmen och få ut medel till låg beskattning. Visst är enskild firma och expansionsfond och periodiseringsfonder flexibla, men ligger du över brytpunkten är utdelning från aktiebolag väldigt förmånligt.
SUF är inte någon favorit för mig, tungrodd administration med ett företag i Sverige (filialen) så att säga och ett i annat land där jag normalt måste anlita någon för att sköta administration osv till en årlig kostnad. Skattemässigt vinner man ju inget på ett sådant upplägg om man tänker bo kvar i Sverige.
2012-09-22 @ 12:18
Om man har både enskild firma och aktiebolag hur gör man om man har en bil på enskilda firman och när man använder bilen för uppdrag i aktiebolaget.
2012-09-22 @ 02:18
Hej,
Använder du en bil som inte är bolagets för körning i aktiebolaget har du möjlighet att ta ut skattefri milersättning på 18,50 kr per mil om du står för drivmedlet privat. Du skattar ju samtidigt för ett bilförmånsvärde från enskilda firman om bilen används privat i mer än ringa omfattning.
2012-09-13 @ 11:47
Hej Ulf,
Tack för bra artikel!
Jag är 35 år och kör EF som IT-konsult. Det går bra och jag kommer för första gången att hamna rejält över brytpunkten i år. Blev intresserad av tänket kring att köra en kombination av EF och AB, men är osäker på om jag förstått rätt. Är det alltså möjligt att t.ex. fakturera halva året från EF och andra halvan från AB (även om det är samma kunder?) för att få det bästa av både inkomster i EF upp till brytpunkten plus utdelning i AB? Eller är detta feltänk och jag bör istället helt byta till AB?
Mvh
Nalle
2012-09-16 @ 06:01
Hej,
Nej, så ska du inte jobba. I din ålder och med en verksamhet som går riktigt bra (och om vi antar att det kommer att fortsätta så), då är det aktiebolag som gäller. Då kan du utnyttja såväl lön upp till brytpunkten (eller högre om du vill det) och utdelning till låg beskattning (samt personalvårdsförmåner, privat sjukvård och andra förmåner som funkar bra i aktiebolag). Att köra både och brukar vara lämpligast inför och i samband med pensioneringen och av praktiska skäl i början av företagandet när verksamheten är under uppbyggnad.
2012-09-05 @ 11:58
Hej
Jag har i dagsläget EF, lantbruksfastighet (med tillhörande skulder, räntor, avskrivningar) och konsultuppdrag. Konsultuppdragen går bra och jag funderar nu på att starta ett “konsult AB” då jag har svårt att hålla den statliga skatten borta även med så mycket resultatreglering som möjligt.
Jag tror att jag vill fortsätta med så mycket intäkter i EF så jag får ut lön upp till brytpunkten och kan nyttja periodiseringsfonder mm. Jag måste ju ändå ha EF för näringsfastigheten.
Nu till frågan. Om jag startar AB och får alla konsultinkomster där (med mycket små kostnader) kan jag då på något sätt föra över intäkter till EF, alltså inte som lön eller utdelning, utan så det blir som om pengarna var tjänade i EF för att hamna på “rätt” nivå på inkomsterna i EF?
Om det inte går, kan jag välja att vissa uppdrag fakturerar jag i EF och vissa i AB( men det blir inte bra med olika företagsuppgifter på fakturan olika gånger till samma kunder(har bara ett fåtal men stora. Jag måste då även ha både företagen registrerade i en del register med lite extra kostnader som följd.))
MVH Olof
2012-09-06 @ 02:57
Hej Olof,
Det är knappast möjligt att få över intäkter från ena företaget till det andra – att utföra arbeten mellan egna företag blir känsligt med godkännandet för F-skatt. Att göra vissa typer av jobb, eller att ha vissa kunder knutna till det ena eller det andra företaget är däremot möjligt – det som kan bli knepigt är att lyckas hålla isär kostnaderna så att rätt företag belastas med rätt kostnader. Ofta använder man samma tillgångar i båda verksamheterna exempelvis, vilket komplicerar saken en aning. Så jag har inte någon klockren lösning för dig.
2012-07-31 @ 05:10
Hej Ulf,
Jag funderar på vad som är bäst när man som jag har delägarskap i HB SAMT är anställd. Jag är uppe i statlig skatt på min totala taxering. Ca 350′ från anställningen och ca 150′ i utdelning från HB.
2 övriga delägare har enbart HB utdelning som sin inkomst.
Skulle vi kunna tjäna på att starta ett AB också, eller kanske konvertera handelsbolaget till ett AB? Eller ser du något annat alternativ som är bättre?
Det är ju en fördel om alla i företaget vinner på det!
Vänliga hälsningar Kalle
2012-07-31 @ 10:16
Hej,
Handelsbolag är aldrig något jag rekommenderar med tanke på de eventuella juridiska konsekvenser det kan få (personligt och solidariskt betalningsansvar) så med tre delägare är det givetvis vettigt att gå över till aktiebolag (aktiekapitalet på minst 50 000 kr är ju ett litet belopp i sammanhanget). Skattemässigt blir det en fördel för dig som ligger över brytpunkten för statlig skatt om du istället för lön kan ta utdelning från aktiebolaget men eftersom likhetsprincipen gäller så ska övriga delägare ha samma utdelningsbelopp om ni äger lika stor andel av bolaget, och för de övriga två delägarna är det intressantare med lön än med utdelning om de ligger under brytpunkten för statlig skatt. Så en övergång till aktiebolag blir inte skattemässigt någon fördel för alla tre delägare, men juridiskt är det ändå att föredra.
2012-07-17 @ 11:47
Hej!
Undrar om negativ räntefördelning lönar sig jämfört med att låna pengar direkt från banken? T.ex att eget kapital uppgår till 100 000 kr och att jag gör ett uttag på 200 000 kr så att eget kapital blir – 100 000 kr. Detta vid en enskild firma.
Mvh.
Christofer
2012-07-17 @ 03:36
Hej,
Den frågan är nästan omöjlig att besvara – får du negativt kapital i den enskilda firman tyder ju det på att det finns lån där istället och då blir knappast effekten så bra. Men kan du nyttja krediter hos leverantörer som inte kostar något måste det bli lönsamt förstås. Skattemässigt är räntefördelning ingen stor fråga idag eftersom inkomstskatten och egenavgifterna är så låga – i många fall är negativ räntefördelning i vart fall inte något särskilt betungande, nästan tvärtom något positivt faktiskt!
2012-03-13 @ 04:15
Hej
har startat ett guide företag och vi startade en snskild firma med min kollega som prokurist för att undvika att blanda ihop vår ekonomi. Allteftersom ska vi övergå till ett AB när vårat företag har visat 50 000 kr i profit. Fråga 1, på vilket sätt är det bästa att spara i en enskild firma är det med en sk expanionfond? Går dessa pengar att använda till detta endamål?
Fråga 2. De guider vi har är behovsanställda, vilket är det bästa sättet att betala ut lönner till dessa flr att undvika dubbelbeskattning? Antar att med en enskild firma så är man ett med företaget så kan jag betala ut löner med medel som jag inte redan skattat för privat?
Vänliga hälsningar Henrik
2012-03-13 @ 09:18
Hej,
1. Expansionsfond jämställer enskild firma med aktiebolag eftersom det handlar om en vinst som inte tas ut för privat användning och därmed kan beskattas med 26,3% skatt. På det sättet är det förstås den bästa metoden att finansiera ett kommande aktiebolag. Sätter du istället av vinst till periodiseringsfond blir det ingen skatt alls förrän när periodiseringsfonden återförs till beskattning (senast efter 6 år) så på det sättet används periodiseringsfond för att hela motsvarande vinstandel ska kunna användas i verksamheten under en ganska lång period. Men med tanke på ert syfte så är expansionsfond det rätta alternativet.
2. En enskild näringsidkare kan ha anställda på samma sätt som ett aktiebolag och alla kostnader som hör till personalen såsom lön, socialavgifter osv är avdragsgilla kostnader i firman. Du behöver alltså inte använda dina privata skattade pengar för att avlöna guiderna.
2012-02-28 @ 05:11
Jag står i valet och kvalet mellan att starta enskild firma eller aktiebolag. Jag kommer enbart att bedriva konsultverksamhet under den första tiden.
Jag har har fått ett uppdrag och skrivit ett MoU i mitt eget pnr men jag kommer inte att nå brytgränsen i år med enbart det uppdraget i år. Jag är väldigt nära två uppdrag till och om något av dem går i hamn som kommer jag definitivt över brytgränsen. Om jag börjar med enskild firma är mina frågor:
1) Kan jag jag överföra det första avtalet till ett AB efter konsultavtalets upprättande?
2) Kan jag överföra pengar från EF till AB efter betalning?
3) Kan jag överföra vinst till nästa år i EF?
4) Skiljer sig avdragsreglerna (förutom egenavgifter) för vanliga kostnader i verksamheten?
Vänliga hälsningar,
Peter
2012-02-28 @ 05:17
Hej,
1. Ja, om det framgår av avtalet att det kan överföras är det inget problem.
2. Ja, här finns förstås många möjliga metoder till överföring. Att låna in pengar i bolaget är förstås möjligt, att överföra felbetalningar är förstås också fullt möjligt. Men du kanske menar någon annan överföringsvariant?
3. Ja, genom att nyttja systemet med periodiseringsfond och/eller expansionsfond kan du skjuta beskattning framåt.
4. Nej, det är marginell skillnad i avdragsreglerna mellan företagsformerna. Det är främst vid stora vinster bolag kommer till sin rätt och tvärtom vid låga vinster som enskild firma är att föredra.
2011-08-06 @ 07:03
Väldigt bra artikel, vart kan man ta kontakt med dig personligen?
2011-08-08 @ 07:03
Hej – skriv till ulf.svensson@blinfo.se!
2011-06-24 @ 02:02
Vilken tydlig och innehållsrik artikel.
Är 59 år och har egen firma.
Ser fram emot att fylla 61:-)
Det hade jag aldrig trott jag skulle säga!
Ha det bra!
Ingrid
2011-06-27 @ 10:01
Tack Ingrid!
2011-02-24 @ 09:53
Hej
Kör Handelsbolag kommer över brytpunkten
Funderar att ta ut full Pension från 2012-01-01
För och nackdelar med det?
Ska jag vänta med Pension, fyller 65 feb 2012
2011-02-25 @ 05:48
Hej Bo,
Att överhuvudtaget vänta med att ta ut pension är något alla bör fundera över, och med vänta menar jag faktiskt redan från 61 år då du kan börja ta ut pensionen. Den som inte lever till 80 år kommer inte att ha fått ut sin tänkta pension, så är systemet uppbyggt, och all pension du faktiskt fått ut har du själv kontroll över och kan använda, placera, låta gå i arv eller ge bort i gåva, osv. Den pension som du inte hunnit få ut när du tar ner skylten så att säga kommer att gå i arvsvinst till pensionssystemet. Så beroende på om du ska tänka lite mer på dig och din familj eller på samhället i stort så väljer du att ta ut pension så tidigt som möjligt respektive väntar!
Jag förordar uttag av pension så tidigt som möjligt och att man istället planerar sin totala inkomst genom de skattemässiga justeringar man kan göra i näringsverksamheten (periodiseringsfond, expansionsfond och räntefördelning i enskild firma och handelsbolag, skatta fram vinst i aktiebolag som sedan kan delas ut) så att uttagen kan fördelas över åren från företaget. Men beslutet att ta ut pension eller inte är upp till var och en utifrån levnadsprognos och inställning och situation.
2011-02-14 @ 06:15
Hej,
Detta är verkligen intressant. Som ägare av en enskild firma och ett aktiebolag är jag i valet och kvalet om jag ska pensionera mig nu.
Jag är 61 år gammal och har varit egenföretagare i ca 10 år. Min inkomst kommer inte upp i brytpunkten. Om jag fortsätter jobba tills jag är 67 år gammal får jag en någorlunda hygglig pension.
Jag funderar på om det är bättre att pensionera mig nu men fortsätta verksamheten i båda företagen. De pengar jag sparar på skatt kan ju placeras på andra sätt.
Mvh / Jane Blomquist
2011-02-17 @ 06:49
Hej Jane,
Det är precis i de banor du tänker som artikeln delvis är tänkt att inspirera till. Kombinationen pensionssystemet (som kan nyttjas från 61 års ålder) och de lägre egenavgifterna för din ålderskategori samt de gynnsamma skattereglerna från 65 år (jobbskatteavdrag och låga egenavgifter) gör planeringen så intressant. Du har ju helt rätt i att de pensionspengar du tar ut nu har du i din hand och kan förvalta själv och de kan gå vidare till den eller de personer du vill ska ha pengarna. Pensionspengar du inte tagit ut och som blir kvar i systemet om du skulle avlida före 80 års ålder (den ålder pensionssystemet har som riktmärke för pensionsberäkningarna) går som arvsvinst till systemet (andra pensionsberättigade i din årskull). Många inspireras därför att börja ta ut pension vid 61 år eller snart därefter och istället skjuta fram inkomsterna från den enskilda firman/handelsbolaget genom periodiseringsfonder, expansionsfond, osv och skatta för dessa uppskjutna inkomster några år senare när skattesituationen är ännu gynnsammare. Möjligen då kombinerat med ett lägre pensionsuttag för den som tror sig leva ganska länge. Men att ha kvar företaget några år efter 65-årsstrecket kommer att bli allt vanligare och ditt fall verkar vara klockrent i detta avseende.
2011-02-03 @ 06:02
Intressant artikel om bolag